Visste du att din hjärna står för bara ca två procent av din totala kroppsvikt? Ändå använder den över 20% av all din energi! Din hjärna konsumerar hälften av det blodsocker som cirkulerar i ditt blodomlopp. Den använder 25% av din kropps näringsämnen och 20% av det syre du andas in.

Ändå, och med tanke på alla de uppgifter den utför, har hjärnan ofta brist på viktiga näringsämnen som den behöver för att vara välnärd. Precis som muskler, ben och andra organ i din kropp kan påverkas av näringsbrist kan din hjärna brytas ned utan tillräckligt med näringsämnen. En välnärd hjärna håller dig frisk och glad och får dig att må riktigt bra vilket också betyder att du kan fatta bra beslut gällande dig själv och ditt liv.

Om din hjärna å andra sidan är undernärd kan du besväras av kronisk oro, depression, trötthet, sömnlöshet, minnesförlust, koncentrationssvårigheter och en allmän känsla av att du håller på att bryta ihop. När din hjärna inte får tillräckligt av de näringsämnen den behöver kan detta återspeglas i dina känslor, ditt humör, dina tankar och ditt beteende. Det är viktigt att förstå vilken typ av näringsämnen din hjärna behöver. Precis som motion och vila bör vara en del av din dagliga rutin, bör även näringsrik kost vara det.

Vilken typ av kost behöver din hjärna?

En välbalanserad diet består av sex grundläggande näringskomponenter; protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten. Utan en tillräcklig balans mellan dessa komponenter kommer din hjärna inte att kunna fungera optimalt.

• Protein – Aminosyrorna i protein är byggstenarna som kroppen behöver för att tillverka din hjärnas nätverk av signalsubstanser. De flesta av oss, oavsett hur hälsomedvetna vi är, har svårt att balansera biokemin i hjärnan. Utan de nödvändiga aminosyrorna kommer inte balansen av signalsubstanserna serotonin, dopamin, noradrenalin och GABA att kunna upprätthållas.

Jag rekommenderar mina patienter att börja dagen med en portion protein och minst två portioner till under dagen. Bra proteinkällor är organiskt kött, ost, ägg, fisk, fågel och vilt.

• Kolhydrater – Kolhydrater bryts ned till glukos av kroppen. Glukos är hjärnans  huvudsakliga energikälla. En kost som innehåller lite kolhydrater kommer att påverka hjärnans funktion negativt. Det är dock viktigt att de kolhydrater du äter är sammansatta och inte enkla.

Enkla kolhydrater som finns i tex snabbmat, kan göra att du förblir hungrig och känner dig yr och trött. Sammansatta kolhydrater däremot förser din kropp med de nödvändiga fibrer, vitaminer och mineraler som din hjärna behöver för en stabil energitillförsel av glukos. Sammansatta kolhydrater finns i fullkorn, frukt, bönor och grönsaker.

• Fett – Din hjärna består av essentiella fettsyror vilka är grunden för hjärnans nervceller och signalsubstanser. Utan essentiella fetter svälter hjärnvävnaden och nervcellerna hårdnar och skrumpnar. Resultatet av detta blir att signalsubstanserna inte kan komma in i de signalöverförande neuronerna vilket påverkar vår förmåga till inlärning, koncentration, fokus och minne.

En kost som är rik på essentiella fettsyror kommer att förse hjärnvävnaden med näring, förbättra cellmembranen och även vår hud. Några av de bästa källorna för essentiella fettsyror är nötter, nötsmör, oliver, avocado, kokosolja, smör, jungfrulig olivolja och linfröolja. Kallvattenfisk som lax, öring, sardin, makrill och strömming är också utmärkta källor.

• Vitaminer och mineraler – Multivitaminer innehåller vitaminer, mineraler och spårämnen som din hjärna behöver för att kunna fungera optimalt. Utan dem kan inte nödvändiga biokemiska funktioner äga rum vilket kan påverka humör och beteende negativt.

Ett bra multivitamin bör innehålla alla nödvändiga B-vitaminer, som din kropp inte lagrar, tillsammans med folsyra, antioxidanter som vitamin C, E och betakaroten samt mineraler som kalcium, magnesium, selen, mangan, krom, järn och bor.

Mat att undvika

Många av oss, särskilt kvinnor, älskar rött vin. Även om måttliga mängder rödvin har visat sig kunna minska risken för hjärtsjukdom, har alkohol en dramatisk effekt på hjärnans funktion och är kontraproduktivt när det gäller humör.

Alkohol minskar inte bara depåerna av de nödvändiga vitaminerna och mineralerna i kroppen, det orsakar även en obalans mellan de humörreglerande signalsubstanserna. Alkohol kan bidra till viss avslappning men större mängder alkohol kommer på längre sikt att påverka både ditt humör och din allmänhälsa negativt.

Röd färgtillsats och artificiella sötningsmedel är båda mycket skadliga för hjärnan och har kopplats till hyperaktivt beteende, problem med impulskontroll, ADD, migrän, depression och till och med ledsmärta.

Vitt mjöl och hydrogeniserade (härdade) fetter saknar de nödvändiga näringsämnen vi behöver för att stödja en god hjärnfunktion. De ersätter dessutom ofta de goda fetter och fiberrika delarna i den mat vi äter och ger oss istället kemiskt förändrade substanser som inte är förenade med god hälsa.

För mer information om mitt grundläggande kosttillskottsprogram  och kost för en bra hjärnhälsa, besök webbutiken och läs min bok Kaos i Kvinnohjärnan.

Hypotyreos, eller underaktiv sköldkörtel, har blivit nästintill en epidemi i vår moderna västerländska kultur med över 59 miljoner drabbade individer. Många kvinnor, speciellt i klimakteriet och efter, lider av hypotyreos. Trots det blir de ofta feldiagnosticerade.

Detta beror på att många läkare, även endokrinologer, i allmänhet bara förlitar sig på ett enda test för att avgöra om sköldkörteln fungerar ordentligt – TSH-testet. Utan en noggrann utvärdering av sköldkörtelns funktion kommer många kvinnor att frustrerat lämna sin läkarmottagning med beskedet att deras sköldkörtel fungerar normalt medan den i själva verket inte alls gör det.

TSH och sköldkörtelfunktion

För att förstå varför TSH-testet inte är helt tillförlitligt för att diagnosticera hypotyreos är det först nödvändigt att förstå hur sköldkörteln fungerar.

Din sköldkörtel är en liten, 5 cm lång, fjärilsformad körtel placerad i din hals, precis under struphuvudet eller adamsäpplet. Trots att den bara väger mindre än 30 gram påverkar denna viktiga lilla körtel varenda cell och hormon i hela din kropp. Dess huvudsakliga funktion är att reglera din ämnesomsättning och bibehålla en konstant kroppstemperatur.

Din sköldkörtel bildar och utsöndrar två mycket viktiga hormon i din kropp; tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Processen startar dock i hypotalamus i din hjärna.

Hypotalamus utsöndrar ett hormon kallat TRH (thyroid-releasing hormone). TRH talar om för hypofysen att den ska utsöndra ett annat hormon – TSH (thyroid stimulating hormone). TSH i sin tur stimulerar din sköldkörtel till att utsöndra hormonerna T4 och T3.

När sköldkörteln fungerar normalt konverteras T4 till T3 vilket är den biologiskt mer aktiva formen av de två. Faktum är att för allt som T3 gör i kroppen så utsöndrar sköldkörteln bara en liten mängd T3. Det betyder att det mesta av det mindre aktiva T4 måste konverteras till T3.

En stor del av konverteringen av T4 till T3 sker i levern men ca 20% av T3 konverteras och blir aktivt i dina tarmar. Faktum är att en optimal sköldkörtelfunktion är extremt beroende av en hälsosam bakterieflora i magen. Ännu mer skäl till att skaffa hälsosamma matvanor och hålla matsmältningssystemet friskt!

Vad är hypotyreos?

Hypotyreos inträffar när sköldkörteln inte producerar tillräckligt av hormonerna T4 och T3. Det finns många saker som kan påverka sköldkörtelns funktion negativt. Om du stressar mycket är det troligt att du har höga nivåer av stresshormonet kortisol i kroppen. Kortisol blockerar konverteringen av T4 till T3 vilket resulterar i hypotyreos.

Obalanserade signalsubstanser kan också störa sköldkörtelns funktion. Lågt serotonin tex, kan orsaka hypotyreos. Å andra sidan kan hypotyreos leda till låga nivåer av serotonin så du ser att det skapar en ond cirkel.

Om dina kvinnliga hormoner progesteron och östrogen är obalanserade, som tex vid PMS och under förklimakteriet, kan östrogendominans också orsaka hypotyreos.

Vilka är symptomen på hypotyreos?

De vanligaste symptomen på hypotyreos är kalla händer och fötter, sköra räfflade naglar, svårighet att gå ned i vikt, håravfall och trötthet.

Det är dock även vanligt med smärta, dålig koncentrationsförmåga, dåligt minne, hjärndimma, hjärtklappning, huvudvärk, muskel- och ledvärk, svaghet, svullet ansikte och svullna armar och ben, blek hy, oregelbunden mens, heshet och vätskeansamling.

Om du har tre eller fler av dessa symptom kan du lida av hypotyreos.

Hur diagnosticerar man hypotyreos?

Som jag förklarade tidigare förlitar sig många läkare på ett enda test för att diagnosticera hypotyreos – TSH-testet. Men utan att testa det aktiva T4, T3 och antikroppar går många fall av hypotyreos odiagnosticerade. Här är varför:

När man testar sköldkörtelhormoner ställs värdet gentemot laboratoriets godtyckliga referensvärde för vad som anses normalt. Detta intervall är dessutom så brett att 90-95% av befolkningen hamnar inom ”normalvärdet”. Inte nog med att referensvärdet är godtyckligt, det har också förändrats med tiden och är nu ännu bredare än det var tidigare.

Den nyligen utkomna studien Colorado Thyroid Disease Prevalence Study fastställde att så många som 13 miljoner amerikaner kan vara ovetandes om eller odiagnosticerade för hypotyreos baserat på detta värde. Trots att denna riktlinje har reviderats av the Association of Clinical Endocrinologists, fortsätter många läkare att använda denna standard.

Problematiken är större än så. Få läkare testar det aktiva sköldkörtelhormonet T3 eftersom de felaktigt tror att kroppen konverterar allt T4 till allt T3 den behöver. Det är enligt min mening på grund av detta som många kvinnor är odiagnosticerade och obehandlade för hypotyreos.

Hur kan vi bäst diagnosticera hypotyreos?

För att korrekt kunna testa för hypotyreos anser jag att patienten ska undergå en komplett serie av sköldkörteltest för att försäkra sig om att de är välinformerade och korrekt behandlade.

Blodprov, vilka bör inkludera test för TSH-nivåer, är det mest tillförlitliga sättet att mäta värden för att diagnosticera hypotyreos. Att inkludera mätningar av den basala kroppstemperaturen kan dock vara ett kompletterande värde av allmänt intresse. Det är också något du enkelt kan göra hemma.

Eftersom din sköldkörtel kontrollerar din basala kroppstemperatur kan det hjälpa dig att avgöra hur mycket T3 som är aktivt i dina celler. Ta tempen det första du gör på morgonen innan du stiger upp ur sängen under minst 3 dagar i rad. Om du fortfarande menstruerar ska du ta tempen på mensens andra, tredje och fjärde dag.

Om din medeltemp är under 36,5 grader Celsius är det inte otroligt att din sköldkörtel fungerar långsamt och du bör följa upp med blodprov för att utreda det närmare.

Att behandla hypotyreos

Det är alltid en bra idé att börja behandla hormonell obalans genom att eliminera stressfaktorer i ditt liv i så omfattande utsträckning som möjligt. Förutom att vara snäll mot sig själv är det avgörande att förstå hur viktigt en hälsosam diet är för att kunna upprätthålla en normal sköldkörtelfunktion.

Se noga till att undvika mat som kan undertrycka och störa sköldkörtelns funktion som bland annat vitt mjöl, vitt socker och mättat fett. Undvik vanliga orsaker till sköldkörtelproblem som tungmetaller och miljömässiga gifter. Filtrera ditt vatten och undvik insektsmedel så långt det är möjligt.

Ät ekologisk oprocessad mat och lägg till sådant som stödjer en hälsosam sköldkörtelfunktion som dadlar, plommon, råa frön, fullkorn, potatis och skaldjur. Om du är känslig för viss mat, undvik det då eftersom det kan störa din sköldkörtelfunktion.

Innan du tar något läkemedel för hypotyreos är det viktigt att du har utvärderat din binjurefunktion. Om du har haft problem med höga eller låga nivåer av kortisol är det möjligt att du inte kommer att kunna tolerera medicineringen.

Slutligen, följ gärna Mias grundläggande kosttillskottsprogram som innehåller de rekommenderade tillskott som är avgörande för en hälsosam sköldkörtelfunktion. Läs även min bok Kaos i Kvinnohjärnan för att lära dig mer om vad du kan göra för att hålla din sköldkörtel frisk för optimal hälsa och hormonell balans.

by Doug Brunk

FROM THE ANNUAL MEETING OF THE ENDOCRINE SOCIETY

SAN DIEGO — The scale that weighs risks and benefits tips more favorably for newly menopausal women who begin hormone therapy at age 50-59 years and who use it for 5 years, compared with women who start the therapy in their 60s, according to a systematic review of several studies and position statements.

Younger women who are newly menopausal and who use hormone therapy have a 30%-40% reduction in total mortality, a phenomenon “that’s not seen in older women,” said Dr. Richard J. Santen, professor of medicine at the University of Virginia, Charlottesville, who called the findings “very surprising.”

“Physicians and their patients need to rethink the use of menopausal hormonal therapy” on the basis of these findings, said Dr. Santen, who chaired the 12-member task force that wrote a scientific statement on behalf of the Endocrine Society suggesting that menopausal hormone therapy may benefit women who start it in their 50s rather than in their 60s.

Importantly the new analysis points to the need to look beyond data from the Women’s Health Initiative, in which the average age was 63 years, in order to advise younger women. “The therapy clearly needs to be individualized, primarily based on symptoms. But if a woman has an underlying risk of breast cancer … you’re going to be very cautious about this,” Dr. Santen said during a press briefing.

Dr. Santen and his associates used the GRADE (Grading of Recommendations, Assessment, Development, and Evaluation) system to evaluate the benefits and risks associated with menopausal hormone therapy based on published randomized controlled trials, cohort studies, and case-control studies, as well as position statements related to the topic.

“Hormone therapy has gone through a series of twists and turns,” Dr. Santen commented. “The WHI was directed at women starting hormone therapy [more than 10 years] after the menopause. The average age of the women starting the WHI study was 63, and only 3.4% of the women were between the ages of 50 and 55, … the usual time when women would decide to take hormone therapy”

With the publication of the WHI data in 2002, “there was a huge scare” because hormone therapy was shown to be associated with an increased risk of heart disease, breast cancer, stroke, blood clots in the legs and lungs, and memory loss. As a result, the use of menopausal hormone therapy declined by about 80%.

Dr. Santen explained that the new analysis is more applicable to the typical menopausal patient whom physicians see in practice: the 53-year-old who had her last period a year ago, and is now trying to make a decision about whether to start menopausal hormonal therapy to relieve her symptoms.

Overall, the researchers found that women who start menopausal hormone therapy at age 50-59 years experienced a 30%-40% decrease in mortality no increased risk of heart disease, and a 90% reduction of menopausal symptoms such as hot flashes or overactive bladder.

“Relief of symptoms is really the key issue,” Dr. Santen said.

Compared with women who did not take hormone therapy, younger women and those who were newly menopausal experienced 10 fewer diagnoses of diabetes per 1,000 women, 4 fewer cases of heart disease (among those on estrogen only), 5 fewer bone fractures, and 2 fewer cases of colon cancer per 1,000 women (among those on estrogen plus progestin only).

Risks associated with menopausal hormone therapy included gallbladder disease (10 more per 1,000 women), blood clots in the legs and lungs (5 more women), and stroke (2 more women).

Women who were on estrogen therapy alone had no increased risk of developing breast cancer, but there were 7 more cases of breast cancer per 1,000 women among those who took estrogen and progestin for 5 years, compared with non–HT users.

“Our tentative conclusion is that estrogen plus progesterone actually didn’t cause tumors; it caused preexisting tumors to grow to a size where they became detectable,” Dr. Santen said. “There have been eight studies in women [aged 40-80 years] at autopsy, to find out how many women have breast cancer that’s undiagnosed. [Those studies found that] 7% of women at autopsy have breast cancer that’s too small to be diagnosed by mammography, MRI, or clinical examination.”

“Put simply, estrogen plus progesterone causes preexisting tumors to grow, rather than initiating the onset of de novo tumors,” according to the document.

He added that he hopes the scientific statement will lead to a new perspective on menopausal hormone therapy. “This perspective is only in younger women, and we need to consider the risks and benefits for the women who are considering its use,” he said.

The statement is published in the July 2010 issue of the Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Disclosures: Dr. Santen reported having no conflicts of interest. The statement is available at www.endo-society.org.

Kate Maclaran; John C Stevenson

Authors and Disclosures

Posted: 01/03/2012; Women’s Health. 2012;8(1):63-74. © 2012 Future Medicine Ltd.

Abstract

Prevention of cardiovascular disease has increasingly important health implications as our population ages. Menopause is associated with the development of cardiovascular risk factors and there are many plausible biological mechanisms through which estrogen may confer cardiovascular protection. Despite a wealth of observational data to support the use of estrogen, large randomized controlled trials failed to demonstrate a benefit. It is now becoming clearer that the beneficial cardiovascular effects of estrogen are greatest in younger women and those closest to menopause. This has led to the development of the timing hypothesis. Use of age-appropriate estrogen doses is crucial to maximize cardiovascular benefits while minimizing risk of adverse effects such as venous thromboembolism and stroke.

Conclusion

CHD forms a significantly greater burden of disease than breast cancer or stroke, and the menopause is a pivotal time for reducing future cardiovascular risk. Many women will seek health advice at menopause and it should be seen as an important opportunity to implement disease prevention strategies through dietary and lifestyle changes along with pharmacological measures if necessary.

Cardiovascular risk is determined by a combination of genetic, lifestyle and environmental factors, but sex steroids can play an important role in modulating risk. There is a plausible metabolic basis for the cardioprotective effect of HRT, and this is supported by a wealth of preclinical and observational studies. Current evidence points to a window of opportunity, where greatest benefit in preventing atheroma progression is seen when HRT is initiated early after menopause. HRT may cause adverse cardiovascular effects through coagulation activation and abnormal vascular remodeling, although the use of age-appropriate doses and transdermal routes can help minimize these risks. Read more

ScienceDaily (Dec. 9, 2010) While endogenous estrogen (i.e., estrogen produced by ovaries and by other tissues) does have a well-known carcinogenic impact, hormone replacement therapy (HRT) utilizing estrogen alone (the exogenous estrogen) provides a protective effect in reducing breast cancer risk, according to study results presented at the 33rd Annual CTRC-AACR San Antonio Breast Cancer Symposium, held Dec. 8-12. See Also: Health & Medicine      Breast Cancer     Women’s Health     Menopause     Gynecology     Cancer     Hormone Disorders  Reference      Hormone replacement therapy     Menopause     Hysterectomy     Estrogen  “Our analysis suggests that, contrary to previous thinking, there is substantial value in bringing HRT with estrogen alone to the guidelines. The data show that for selected women it is not only safe, but potentially beneficial for breast cancer, as well as for many other aspects of women’s health,” said lead researcher Joseph Ragaz, M.D., medical oncologist and clinical professor in the faculty of medicine, School of Population and Public Health at The University of British Columbia, Vancouver, BC, Canada.  “These findings should intensify new research into its role as a protective agent against breast cancer,” he added.  Ragaz and colleagues reviewed and reanalyzed data from the Women’s Health Initiative (WHI) hormone replacement therapy trials. WHI is a national health study that focuses on strategies for preventing heart disease, breast and colorectal cancer, and fracture in postmenopausal women. The WHI was launched in 1991 and includes more than 161,000 U.S. women aged 50 to 79 years.  “Over the last 30 years HRT has been used almost indiscriminately by women expecting the benefit of reducing cardiac risks, while providing a protective effect against bone fracture, and improving overall quality of life,” said Ragaz. “The WHI results as originally interpreted led to a major pendulum swing against HRT.”  The WHI HRT trial consisted of two cohorts of women; the estrogen-alone group of women without a uterus and the estrogen-plus-progestin group of women with a uterus.  Ragaz and colleagues reanalyzed the WHI studies in more detail and found that subsets of women with no strong family history of breast cancer who received estrogen alone had a significantly reduced breast cancer incidence. In addition, the 75 percent of women without benign disease prior to the trial enrollment also had a reduced breast cancer risk.  “Reduction of rates of breast cancer in the majority of women who are candidates for estrogen-based HRT is a new finding because estrogen was always linked with a higher incidence of breast cancer,” Ragaz said, “yet estrogen administered exogenously is actually protective for most women.”  Based on the results of this current analysis, Ragaz suggested that “while the use of HRT with estrogen alone may reduce the risk of breast cancer and may also be appropriate to manage menopausal symptoms, further research is warranted to elaborate on the optimum treatment regimen, to refine the selection of ideal candidates for estrogen therapy, and to understand the estrogen mechanisms that support the prevention of human breast cancer.”  “The recommendations based on prior analyses of the results of the WHI HRT studies was not to use HRT, but we are optimistic this will change,” he said. “Our conclusion, based on the data presented, should enhance considerations for an early approval of HRT based on estrogen-alone for the majority of selected women suffering with menopausal symptoms and galvanize new research on HRT to define the optimum regimens for individual women.”