Är du i klimakteriet eller förklimakteriet?

Termerna klimakteriet och menopaus används ofta som synonymer men faktum är att det är två helt olika saker.

Ordet menopaus kommer från det grekiska orden mens, som betyder månatlig, och pausis som betyder upphörande. Den egentliga menopausen, som i allmänhet inträffar runt 52 års ålder, är den tidpunkt då en kvinna inte längre har ägglossning, inte längre producerar progesteron och inte längre har en månatlig menscykel.

När det gått tolv månader utan någon menstruation säger man att en kvinna nått menopaus. Fram till den tidpunkten är hon i övergångsåldern eller klimakteriet (perimenopaus). Detta är en tid med intensiva hormonella fluktuationer och förändringar som hör till övergången till den faktiska menopausen.

Det är dock viktigt att notera att vissa kvinnor fortfarande kan ha regelbundna menstruationer, antingen sparsammare eller mer sällan, och fortfarande anses vara i klimakteriet på grund av en för låg östrogennivå.

Förändringen

För många kvinnor betyder klimakteriet att man börjar åldras och komma in i en period av livet då man kanske känner sig utan värde eller betydelse. När en kvinna inte längre kan få barn kanske hon ifrågasätter sitt eget värde. Om hon har uppfostrat barn är de ofta redo att flytta ut vid den här tidpunkten. Hon är inte en aktiv förälder längre och hennes roll i livet håller på att förändras. Hon kan känna att hon tappat fotfästet och att hon inte längre har någon mening.

Många äktenskap blir lidande vid den här tiden då kvinnan börjar fråga sig vad som är viktigt för henne och om hon vill vara gift överhuvudtaget. Emedan det kan vara svårt betyder inte klimakteriet att livet som man känner det måste upphöra. Det är en naturlig del av åldrandet. Om man närmar sig klimakteriet med förståelse och korrekt behandling kan man återfå den livsglädje och vitalitet som man ofta förlorar under den här tidpunkten.

Klimakteriet – Är jag där än?

Symptommässigt kan övergångsåldern och klimakteriet ibland vara svåra att skilja åt. Värmevallningar, nattsvettningar, humörsvängningar och irritation är vanliga symptom vid båda tillstånden. Nivån av östrogen i blodet, liksom FSH (follikelstimulerande hormon) är också mycket ojämna i både övergångsåldern och i början av klimakteriet. Detta gör det svårt att exakt avgöra vilken hormonell fas en kvinna är i. Jag förlitar mig visserligen på FSH- och östrogenvärden för att diagnostisera klimakteriet men jag tar även hänsyn till de unika känslomässiga symptomen som kännetecknar klimakteriet.

Det flata tillståndet

Många av mina patienter i klimakteriet klagar på att de känner sig flata känslomässigt. Som om världen förlorat sin färg. ”Jag känner mig torr som kartong. Jag ser ut som kartong och min hjärna känns som kartong,” kan de säga. Vissa kvinnor känner sig så känslomässigt uttömda att de säger att de ”inte bryr sig längre, och att de inte bryr sig att de inte bryr sig!”

Det finns ofta en känsla av nedstämdhet och apati i klimakteriet som inte förändras nämnvärt från dag till dag. Till skillnad från övergångsåldern då symptomen är skiftande och oberäkneliga tenderar symptomen i klimakteriet att vara konstanta.

I anslutning till känslomässiga symptom klagar många kvinnor på ledvärk, svårigheter att fokusera, hjärtklappning, viktökning och torrhet i underlivet under klimakteriet. Blek vaginal vävnad, problem med korttidsminnet och sömnlöshet är också vanliga symptom. Är det så konstigt egentligen att så många kvinnor fasar för att bli äldre och komma in i klimakteriet?

Francine

Francine är fyrtionio år och hemmafru. När Francine besökte min klinik beklagade hon sig över att världen tedde sig så grå och tråkig.

”Jag kan inte känna någon glädje längre. Jag gråter för allra minsta, jag kan inte sova, jag är alldeles slut hela tiden och hjärnan känns som om den tillhör någon annan. Jag får panik när jag tänker på att min dotter ska börja högskolan om ett år. Vad händer sen? Jag har varit mamma så länge att jag inte vet vad jag har för uppgift i livet längre.

Jag har alltid älskat min man men jag är inte så säker på att jag vill stanna kvar hos honom längre. Jag har ingen sexlust och äcklas när han tar i mig. Världen känns färglös och trist.”

Francine berättade också att hon bara haft mens en gång under de senaste fyra månaderna och att den varit mycket sparsam. En undersökning visade att hennes vaginalvävnad var mycket blek och tunn vilket hänger ihop med låg östrogennivå och följaktligen klimakteriet.

Till att börja med gav jag Francine ett plåster med bioidentiskt östrogen och bioidentiskt progesteron att använda cykliskt. Jag rekommenderade också det grundläggande kostillskottsprogrammet. När hon kom tillbaka en månad senare sa hon:

”Bara några timmar efter det att jag satt på östrogenplåstret kände jag ett sådant lyft och blev så mycket gladare. Efter ett par nätter kunde jag sova igen och började känna mig mer energifylld.”

Förutom att hon nu mådde mycket bättre rapporterade Francine att förhållandet med hennes man också förbättrats dramatiskt. När barnen nu skulle börja på college såg de båda fram emot att få huset och varandra för sig själva igen. Francine kände sig som sitt gamla jag igen och funderade till och med på att börja jobba deltid som sjuksköterska igen.

Återställa hormonbalansen

Francines berättelse är inte unik. Den är ett perfekt exempel på hur drastiskt klimakteriets symptom kan förbättras med korrekt behandling. Genom att identifiera ditt näringsbehov, reducera stress, göra livsstilsförändringar och tillföra bioidentiska hormoner för att återställa hormonbalansen kan du också få tillbaka ditt liv!